erika.k

 

Glasögon måste vara en av dom bästa uppfinningarna! Jag har haft mina glasögon bra länge nu men inte använt dom så mycket som jag borde ha gjort. Men nu är det andra bullar, dom är på så fort jag sitter vid datorn, tv:n eller målar. Och jag är helt in löve! Dom är ju hur underbara som helst! Jag kan faktiskt SE nu, och jag får inte ont i varken huvudet eller ögonen. Halleluja!

Junie och Rickard har döper vårat enda yngel till "lill-Junie".

Här kommer lite bilder från... förra helgen? Eller var det helgen innan det? Wellawell, lång tid sen i alla fall! Från farfars kalas.

Ser ni någon gång att 1 2 3 schtunk ska spela en pjäs någonstans, tveka inte, boka en biljett. Pengarna man lägger ut för att se dom är så värda! Alltså, ni kan inte föreställa er hur roliga dom är. Jag satt igår och skrattade konstant i 2½ timma. Dom är sanslöst roliga! Det går inte ens att förklara med ord.

Idag har jag och älsklingen varit till stan och gått på bio+middag för att fira våran 3-årsdag som var i onsdags. Vi såg "Farsan" och den var faktiskt rolig! Slutet var ganska konstigt, men vad gör det... Vi åt på en resturang med något grekiskt namn, vi var ensamma där men det var riktigt mysigt att sitta där, bara han och jag. Och god mat var det också!

Junie och Filippa myser :)

Det här fick jag på posten en dag av kära Karin:

Rickard mår bra, 5 stygn på hakan blev det efter ett fall i betong-golvet! Åkte in för jag tänkte att han kanske behöver lite sällskap av sin käresta, när jag nästan var framme ringde han och sa att han fick gå, så när jag kom hade han precis kommit ut! Skönt att vi inte behövde sitta halva natten. min lilla älskling!
Men skit kommer jag väl få ta ett tag framöver för att man inte kan tänka på allt och alla jämt!


Junie har inte somnat än, hon är övertrött.

Titta på tv.

Tittade tillbaka i bloggen från när jag var gravid. Jag tittade tillbaka och mindes, det kändes som att det var en evighet sen jag var gravid, känns som att det var flera år sedan. Sen kom jag på att det var inte mer än för 4 månader sedan. Det känns helt overkligt, har jag haft den där magen? Det enda som står är att jag har jobbat, åkt till IKEA och kräkts. Hela tiden. Det stod också om hur lång tid det var kvar, 20 veckor, 14 veckor, 10 veckor. Skulle JAG klämma ut en unge om 10 veckor?! Hur skulle jag kunna göra det? Veckorna gick så fort och plötsligt var vi där. 8 veckor för tidigt med en liten, liten, liten flicka.

Det har gått 3 och en halv månad sedan hon föddes, vår Junie. Jag grinade när jag såg bilderna från sjukhuset, jag är så glad att hon lever. Jag är så glad att vi överlevde. Jag har redan glömt bort hur liten hon var, kommer knappt ihåg det när jag ser det på bilder. Jag ser i hennes ansikte att det är hon, men kroppen kommer jag inte ihåg, så liten och tanig. Jag har glömt det, men jag kommer aldrig någonsin glömma hur det kändes i hjärtat, när jag förstod att hon var min.
Hon är det bästa som har hänt mig.